
Revisiting
Tervetuloa näyttelyn avajaisiin tiistaina 6.8.2024 klo 17–19!
Du hittar den svenska texten efter den finska texten på denna sidan.
Maalaan, tavoitan ja hukkaan; palaan leikkisiin, lohdullisiin ja epäloogisiin muistoihin. Voisiko vielä olla näin? Hetkeksi pääsen lähelle.
Näyttelyssäni matkaan muutamiin tärkeisiin kasvillisuus- ja luontomuistoihin, joissa oma suojaisa mutta voimakas maailma välkehtii.
Lähtökohtina ovat toimineet muutamat erityiset muistot. Niissä olen yksin tai tärkeän henkilön seurassa samaan aikaan kun joko konkreettinen kasvillisuus ympäröi meitä tai kuvittelemani kasvillisuus luo tilanteen. Henkilöt eivät esiinny näyttelyn maalauksissa. Sen sijaan kasvillisuus, orgaanisuus ja fragmentaarisuus luovat tunnelman. Maalaustapani vaihtelee tarkemmasta utuisempaan ja pysähtyneisyydestä liikkeeseen heijastaen näin muistojen luonnetta.
Vaalin muistoa, jossa olen päähenkilönä yksin mielikuvitukseni kanssa, vaikka ympärillä on kokonainen luokka muita lapsia. Kuulin ensimmäistä kertaa antiikin yhdestä seitsemästä ihmeestä, riippuvista puutarhoista. Unohdin tai en välittänyt siitä, että kasveja ja kukkia ei voi riippua ja leijailla melkein suoraan taivaasta, ilman sen kummempia ylläpitäviä konstruktioita. Rakensin omankaltaisen maailman omaksi ilokseni ja viihdyin tässä maailmassa, jossa logiikalle ei ollut tilaa.
Toisessa muistossa aikuinen nostaa minua lapsena turvaan kookaalle kivelle. Siellä avautuu oma pienoismaailma sammaleista, vanamoista ja minisaniaisista. Tunnen itseni täysin ymmärretyksi, pääsen lähelle sekä pois uhkaavasta maailmasta ja isosta kuorma-autosta.
Kolmannessa muistossa sama asia toistuu, vaikka olen aikuinen. Olen kumppanini kanssa matkalla, koen samanlaisen tilanteen luonnossa ja mielessäni kuin edellisissä. Ihmettelen kasvillisuutta, valoa, lintujen ja muiden eläinten ääniä. Ei ole olemassa mitään muuta kuin me ja kasvillisuus ympärillämme. Me olemme osa orgaanisuutta.
Pelkästään liimalla pohjustetun kankaan tai itsetehdyn paperin väri nousee keskeiseen osaan luoden tilaa sekä mahdollisuuksia. Vaihtelen öljyväristä liituun ja kankaasta paperiin. Arvostan kosketusta läpi prosessin. Tavoitteena on luoda hengittävä tila katsojan kokemukselle.
Carla Lundell on valmistunut taidemaalariksi Vapaasta Taidekoulusta 2015 ja pitänyt lukuisia näyttelyitä eri puolella Suomea. Lundell arvostaa hengittävyyttä, materiaalikokeiluja sekä epäloogisuutta. Hän palaa tärkeisiin tunnemuistoihin, joissa oma suojaisa mutta voimakas maailma välkehtii. Kankaan väri nousee Lundellin töissä keskeiseen osaan luoden tilaa ja mahdollisuuksia. Kosketus läpi prosessin on tärkeää ja tämän hän toteuttaa myös paperinvalmistuksessa.
Välkommen på vernissage tisdagen den 6.8.2024 kl. 17–19!
Jag målar, jag hinner fatt minnet men så glider det undan; Jag söker upp lekfyllda, trösterika och ologiska minnen. Skulle det ännu kunna vara så här? För ett ögonblick når jag nästan ända fram.
Jag försöker pånytt träda in i viktiga minnen av naturen och växtligheten. Där i minnena glimtar en skyddad men stark värld fram.
I de här minnena är jag antingen ensam eller i sällskap av en central person samtidigt som vi omges av en föreställd eller konkret växtlighet. Personerna är inte synliga i verken. Det är i stället växtligheten, det organiska och det fragmentariska som bygger stämningen.
Mitt sätt att måla går från det mera antydda till det klarare och från rörelse till stillhet och påminner sålunda om minnenas karaktär.
Jag vördar ett minne där jag är ensam med min fantasi, även om jag är omringad av en hel klass av andra barn. Jag hörde för första gången om de hängande trädgårdarna, ett av antikens sju under. Jag glömde eller brydde mig inte om det som var omkring mig. Jag såg blommor och växter sväva nästan fritt från himlen utan egentliga uppehållande konstruktioner. Jag byggde en egen värld för mig själv och blev glad. Jag trivdes i den här ologiska världen. Den var fin.
I ett annat minne från min barndom lyfter en vuxen upp mig på en väldig sten. Där uppe finns en egen miniatyrvärld av mossa, linneor och små ormbunkar, stensöta. Där känner jag mig totalt förstådd. Jag kommer bort från den hotande världen och den jättelika lastbilen.
Det tredje minnet är likt de två andra, fast här är jag vuxen. Vi, min partner och jag är på resa, och där upplever jag stark förundran och hänförs av växtligheten, ljuset, fåglarnas och de andra djurens ljud. Inget annat existerar endast vi och den lummiga växtligheten. Vi är en del av det organiska omkring.
Duken har jag preparerat enbart med lim. För jag vill att dukens färg skall få ta en central roll. Färgen i pappret som jag själv framställt har också en central plats. Den ger mig rum och möjligheter.
Jag växlar från oljefärg till krita och från duk till papper. Jag värdesätter beröringen genom hela processen.
Jag vill erbjuda ett tillåtande och syrerikt rum för betraktaren.
Carla Lundell är målare från Fria Konstskolan. Hon har haft flera utställningar runt om i Finland. Lundell värdesätter ett expanderande rum, materialexperiment och ologiskhet. Som utgångspunkter fungerar minnen av natur och växtlighet, där en egen skyddad men stark värld glimtar fram. Färgen i den med enbart lim preparerade duken eller i det eget framställda pappret är central och bereder rum och möjligheter. Beröring genom hela processen är viktigt för Lundell. Hon vill erbjuda ett tillåtande rum.
Näyttelysivun yläosassa näkyvä teos: Tapestry (osa teoksesta), sekatekniikka kankaalle / Tapestry (en del av verket) blandteknik på duk, 64 x 80 cm

olja och krita på duk, som preparerats enbart med lim, 100 x 140 cm

akvarell och bläck på eget bomulls- och linnepapper, n. 40 x 30 cm
Galleria Aarni
Kauppakeskus Sello, 3. kerros, Leppävaarankatu 3–9, 02600 Espoo
Vapaa pääsy / Gratis inträde